Regeringen vill stoppa spel på kredit
Sverige tar ännu ett steg mot en striktare och mer konsumentskyddad spelmarknad med svenska casinosidor och spelbolag. I den lagrådsremiss som regeringen antog den 18 juni föreslås ett helt nytt förbud mot spel på kredit. Om riksdagen säger ja väntas reglerna träda i kraft den 1 april 2026.
Målet är att förhindra överskuldsättning, göra det svårare att finansiera spelande med lånade pengar och därmed skapa en mer hållbar marknad för både spelare och licenshavare. Förslaget skärper ett redan existerande kreditförbud och omfattar såväl onlinespel som landbaserad verksamhet.
Upptäck snabba uttag och kreditfritt spel på dessa casinon
Om förslaget om kreditförbud
Regeringen vill tydligt markera att spel och lånade pengar inte ska blandas. Den nya lagstiftningen innebär att licenshavare och spelombud varken får tillåta eller medverka till att en spelare finansierar sin insats med kredit.
Regeln riktar sig främst mot tre typer av ageranden. Det handlar om att länka spelare till externa kreditgivare i samband med spelköp, att acceptera insatser när man vet att spelaren lånar för att spela samt att godta betalning med kreditkort i de fall det direkt går att identifiera kortet som ett kreditkort.
Utvidgat ansvar för licenshavare
Kärnan i remissen är det utökade ansvaret för licenshavare. I dag är det i praktiken förbjudet för svenska bolag att själva ge krediter men de kan fortfarande indirekt bidra till kreditfinansierat spel. Regeringen vill nu täppa igen dessa kryphål.
Om ett bolag exempelvis vet att en spelare använder ett kreditkort eller en “köp nu – betala senare”-tjänst ska insatsen vägras. Detsamma gäller om spelare förmedlas vidare till en långivare via banner eller länk på spelsajten.
Så påverkas betalningsmetoder
Förbudet betyder att alla betalningsflöden måste granskas. Vid fysisk försäljning kan kreditkort fortsätta accepteras så länge terminalen inte visar att kortet är kopplat till kredit. Online blir kraven skarpare. Om systemet automatiskt identifierar kreditkortets BIN-nummer måste transaktionen avbrytas.
Många branschaktörer kommer därför att behöva uppdatera sina betalningslösningar för att filtrera bort kreditkort eller erbjuda alternativa betalmedel som direktbank eller betalkort.
Tidsplan och lagstiftningsprocess
Remissen lämnas nu till Lagrådet, som granskar att skrivningen följer grundlag och EU-rätt. Därefter väntas en proposition till riksdagen under hösten 2025.
Om propositionen godkänns kommer Spelinspektionen att få i uppdrag att ta fram detaljerade föreskrifter, exempelvis hur kontrollen av kreditkort ska gå till i praktiken. En övergångsperiod fram till 1 april 2026 ger branschen tid att anpassa teknik och rutiner.
Bakgrunden till skärpningen
Bakom lagförslaget ligger flera utredningar om överskuldsättning samt kritik från såväl Kronofogden som Konsumentverket. Forskning visar att möjligheten att spela med lånade pengar ökar risken för spelproblem och ekonomiska bekymmer.
Nuvarande kreditförbud, som infördes i och med spellagen 2019, anses inte räcka. Regeringen vill därför införa ett mer heltäckande skydd som gör det svårare för spelare att hamna i skuldfälla i samband med spelande.
Möjliga konsekvenser för spelmarknaden
På kort sikt kan omsättningen sjunka eftersom spelare inte längre kan använda kreditkort på samma sätt. Branschorganisationer lär argumentera för att konsumenter kan drivas till olicensierade sajter utan motsvarande skydd.
Samtidigt kan skärpta regler stärka kanalisationen på sikt eftersom de licensierade bolagen blir tydliga med sitt konsumentskydd. Ett hårdare regelverk kan också öka förtroendet för den svenska spelmarknaden vilket är en uttalad målsättning i spellagstiftningen.
Internationell jämförelse
Liknande kreditrestriktioner finns redan i flera länder. I Norge är spel på kredit förbjudet genom den statliga monopolverksamheten. Storbritannien förbjöd kreditkort för onlinespel 2020 och har sett en minskning i antal konsumenter med spelrelaterad skuldproblematik. Regeringen hänvisar till dessa erfarenheter som stöd för att ett svenskt förbud kan ge positiva folkhälsoeffekter utan att licenssystemet äventyras.
Nästa steg
Under remissrundan väntas både branschföreträdare och civilsamhälle lämna synpunkter. Teknikleverantörer behöver visa hur de kan filtrera kreditkortstransaktioner och betalbolag måste samarbeta för att skapa tydliga märkningar av korttyper.
Konsumentorganisationer lär fokusera på hur effektivt förbudet blir om spelare kan använda exempelvis revolverande kontokrediter eller snabblån utanför betalningsflödet. Regeringen menar dock att en tydlig signal till både bolag och spelare är viktigast. Spelande ska finansieras med pengar man faktiskt har.
Slutsatser och kommande bevakning
Förslaget om ett nytt förbud mot spel på kredit är ännu ett led i regeringens långsiktiga strategi att skärpa reglerna kring spelansvar och samtidigt minska risken för överskuldsättning hos redan utsatta grupper.
Om lagändringen antas får Sverige ett av Europas mest långtgående kreditförbud inom spelområdet vilket både signalerar politisk handlingskraft och sätter press på branschen att intensifiera sitt konsumentskyddsarbete.
Den stora knäckfrågan blir vilka tekniska lösningar – allt från BIN-filtrering av kreditkort till datadelning med kreditgivare – som faktiskt kan uppfylla de föreslagna kraven och hur snabbt operatörer och betalbolag kan ställa om sina system.
Samtidigt måste lagstiftarna täppa till eventuella kryphål så att kreditförbudet inte kringgås via tredjepartsappar eller snabblån utanför spelplattformarna. I takt med att Lagrådet, Spelinspektionen och Sveriges Riksdag tar ställning kommer vi att följa processen på detaljnivå och analysera de konkreta konsekvenserna för licenshavare, betalaktörer och framför allt för de svenska spelarna.
